Färre trampar – varför unga cyklar allt mindre och vad vi kan göra åt det

Färre trampar – varför unga cyklar allt mindre och vad vi kan göra åt det

Cyklingen bland barn och unga i Sverige har minskat drastiskt under de senaste två decennierna. Enligt Trafikanalys cyklade omkring hälften av alla barn dagligen i början av 2000-talet. I dag har siffran sjunkit till runt 22 %. Samtidigt visar Generation Pep att endast 14 % av svenska barn och ungdomar når den rekommenderade mängden fysisk aktivitet per dag.

Utvecklingen är oroande – för barns hälsa, självständighet och framtidens hållbara resvanor. Men vad ligger bakom tappet i cyklingen, och vad krävs för att vända trenden?

Otrygg trafikmiljö gör att färre barn cyklar

En av de största anledningarna till att unga cyklar mindre är upplevd otrygghet i trafikmiljön. Många svenska cykelvägar är smala, saknar fysisk avskiljning från biltrafik eller har bristfälligt underhåll. Föräldrar känner sig ofta osäkra på att låta barn cykla själva, vilket leder till att fler skjutsas med bil – och cykeln väljs bort som vardagsfärdmedel.

Trygg och välplanerad cykelinfrastruktur är därför helt avgörande om fler barn åter ska börja cykla till skolan och sina fritidsaktiviteter.

Skärmtid konkurrerar ut cykeltid

Den ökade skärmtiden är en annan viktig faktor. Barn och unga tillbringar betydligt mer tid inomhus och framför digitala skärmar än tidigare. Spel, sociala medier och streaming ersätter spontan utomhuslek och rörelse. Det gör att både cyklingen och den totala vardagsmotionen minskar – med välkända konsekvenser för både fysisk och psykisk hälsa.

Elsparkcyklar ersätter gång och cykling

Under de senaste tio åren har elsparkcykeln blivit ett populärt transportmedel bland ungdomar. Men flera studier, bland annat från VTI, visar att 4 av 10 resor med elsparkcykel hade gjorts till fots eller på cykel om elsparkcykeln inte funnits. Resultatet blir att unga rör sig ännu mindre.

Elsparkcykeln är praktisk – men den ersätter ofta den motion som cykeln normalt ger.

Statistiken: En tydlig och oroande trend

Trenden är tydlig: cyklingen minskar, elsparkcyklar ökar – och stillasittandet skjuter i höjden. Detta påverkar folkhälsan, klimatet och barns självständighet.

Hur får vi fler barn och unga att cykla igen?

Det finns ingen enskild lösning – det krävs samordnade insatser från skolor, kommuner, föräldrar och samhälle. Här är de viktigaste åtgärderna för att främja cykling bland unga.

1. Smartare cykelinfrastruktur – tryggt från punkt A till B

För att unga ska våga och vilja cykla krävs:

• breda och sammanhängande cykelvägar
• fysisk avskiljning från biltrafik
• säkra korsningar och rondeller
• god belysning
• bra vinterunderhåll

När cykelvägarna upplevs trygga blir cykeln ett naturligt förstaval för både barn och föräldrar.

2. Skolans viktiga roll i att skapa en cykelkultur

Skolor kan bidra till att stärka barns cykelvanor genom:

• cykeldagar och temaveckor
• tävlingar eller utmaningar som uppmuntrar daglig cykling
• bra cykelparkeringar, gärna väderskyddade
• tillgång till pumpstation eller enkel service

När cykling blir en del av skolans vardag, blir det också en naturlig del av barnens vardag.

3. Föräldrars stöd – nyckeln till att fler vågar cykla

Föräldrars inställning påverkar barns cyklande mer än något annat. Informationskampanjer, tips om säker cykling och stöd kring hur barn kan ta sig till skolan tryggt kan minska rädslor och öka förtroendet för cykeln som transportsätt.

4. Digitala lösningar som motiverar till rörelse

Skärmtid behöver inte vara cykelns motståndare. App-baserade utmaningar, belöningssystem eller spelifierade cykelresor kan göra vardagsmotion mer spännande – särskilt för tonåringar.

5. Tillgång till cyklar – ingen ska stå utanför

Alla barn har inte tillgång till en fungerande cykel. Kommuner, skolor och ideella aktörer kan bidra genom:

• lånecykelsystem för barn
• cykelbytardagar
• kostnadsfri enklare reparation
• återbruk av cyklar

Det gör cykling mer jämlikt och tillgängligt.

6. Cykling som en del av klimatengagemanget

Unga är mycket klimatmedvetna. När cykling lyfts fram som ett konkret, hållbart val som minskar utsläppen, ökar också motivationen att välja cykel framför mer energikrävande färdmedel.

Sammanfattning – Vi har inte råd att låta barn sluta cykla

Cykeln är inte bara ett färdmedel. Den är ett verktyg för ökad fysisk aktivitet, bättre folkhälsa, större självständighet och en mer hållbar framtid. Om utvecklingen ska vändas krävs satsningar på trygga cykelvägar, stöd från skola och hem – och en kultur som värderar rörelse.

Frågan är inte om samhället borde prioritera cyklingen bland unga. Frågan är om vi har råd att låta bli.